STUREBYVISIONEN

STUREBYVISIONEN

– Ett mer levande samhälle med fler naturliga mötesplatser

 ”Förr såg man alltid folk ute (i Stureby). I dag rusar de mest förbi i sina bilar.” – Maja Carlsson – En av de första Sturebyborna.

Jag lanserade bloggen vid namn Sturebybloggen enbart i syfte att väcka opinion kring det opassande bostadsprojektet kv Tjärtunnan men även överpopulationen i Sturebyskolan. Jag har delat ut skriftlig information till över 400 hushåll. Denna insats har delvis resulterat i två grupper på Facebook med 70 respektive 400 medlemmar. Det har även utmynnat i flera artiklar i Mitt i Söderort. Idag har denna blogg ca 100 besökare dagligen och nyfikenheten på Stureby är stor.

Med tiden har min egen nyfikenhet för Stureby väckts. Jag försöker gå bortom klyschiga texter i mäklarannonser likt ”Stureby är ett populärt och barnvänligt område som började bebyggas efter 1920…” Vad jag börjar inse ju mer jag söker, är att Stureby faktiskt bär på ett kulturellt arv med en rik historia värd att belysa och framhäva.

För inte speciellt många år sedan bestod det vi idag kallar Stureby av enbart några torp. Via dokumentet, Stureby – En rundvandring i flera dimensioner, visar det sig att människor bodde i dessa torp så sent som in på 1900-talets senare hälft. Torpens tid var en tid innan småhusen, Stureby Sjukhem, Tussmötevägen, Sturebyskolan, språvagnarna, vattenledningar, el, avlopp, bilar, Örbyleden och Huddingevägen. En del av de äldsta torpen (av åtta dokumenterade) går tillbaka så långt som till 1600-talets mitt. Ett av torpen revs till förmån för kraftstationen vid Huddingevägen och ett annat torp revs när Sturebyskolan skulle uppföras på 1950-talet. Det som förvånar mig är att detta kulturella arv inte finns dokumenterat någonstans i området Stureby. Hade det inte varit trevligt med informationstavlor (minnesmärken med bild och text/monument) förlagda till de geografiska områden där torpen en gång i tiden fanns?

Av att läsa det ovannämnda dokumentet förstår jag att Stureby en gång i tiden (1920-1960) var full av kommers. Det fanns över 17 livsmedelsbutiker, slakteri, skomakare, glasmäste, möbefabrik, plåtslagare, konditorier, bagare, frisörer, kiosker, kaféer, samlingslokaler, en biograf, postkontor och senare även en bensinmack. Det finns även några få men mycket intressanta berättelser från denna tid dokumenterat av människor som flyttade hit på 1920-talet vars föräldrar faktiskt bodde i de små torpen.

Innan Stureby fotbollsplan blev en officiell fotbollsplan 1945 fanns där en åkermark. Längre ner på denna mark fanns det odlingslotter. Denna åker var en betydelsefull samlingsplats för nybyggarna i Stureby. Där hämtades det livsviktigt vatten från en pump (till djuren och människorna) som var förlagd vid åkern. Det anordnades majbrasor, firades midsommar men ängen fungerade även som en social mötesplats för nybyggarna. Detta finns det heller inga minnesmärken av. En tanke jag haft är att man borde skapa ett monument av denna era och resa denna i rondellen vid Tussmötevägen/Kubikenborgsvägen. Idag finns där en rondell utan blommor och en trasig lykta i mitten av rondellen. Vad kunde vara mer sammanfattande av denna era än en vacker vattenpump i äldre stil som lyses upp på kvällarna och under det mörka vinterhalvåret? Vattenpumpen får då symbolisera denna betydelsefulla plats och en förståelse för vad Stureby som område egentligen vuxit ur.

Högst upp i Vivstavarvsparken anordnades en dansbana under 30-talet. Det var Sturebys fotbollslag som initierade denna dansbana i syfte att finansiera klubbens verksamhet. Även det är värt att återberätta för intresserade men även för att skapa en förståelse för de sociala aspekterna i Sturebybornas liv ”när allt började”.

Enligt www.stockholm.se är Stureby den stadsdelen inom Enskede-Årsta-Vantör som har högst medelinkomst bland människor i åldrarna 20-64 år.  M a o är det alltså Sturebyborna som också bidrar med mest skatteunderlag (per invånare) inom Enskede-Årsta-Vantör. Gissningsvis är det även Sturebyborna (inom stadsdelen) som tar minst resurser i anspråk. Jag vill gissa att Stureby kostar minst i klottersanering, städning, bidrag och allmän service. Stureby har på senare år upplevt en explosion av barn. Detta har vi märkt mest i överintaget av barn i Sturebyskolan och stafettluncherna på 15 minuter per klass. Så många barn som det idag finns i Stureby har aldrig tidigare funnits i Stureby och antalet barn ser ut att växa då det år efter år fylls på med nya bostäder. Bara kommande tre åren kommer det finnas ytterligare 200 hushåll inom Stureby där över 60 av dessa hushåll är fyror eller större. Sturebys population växer så det knakar och antalet bostäder ökar. Däremot minskar den gemensamma servicen för oss boende. Är det så vi vill ha det? Det är såklart bra att flera får möjlighet att bo i ett så vackert och lugnt bostadsområde men vi behöver nu anpassa Stureby för denna demografiska utveckling och se längre fram än halvårsvis. Stureby vill vi säkert ska vara en ort för besökare att besöka och inte bara en ort för oss boende att bo och sova i och en ort för våra barn att gå i skolan i upp till nionde klass. Vad finns det att göra för ungdomar i Stureby? Egentligen ingenting som jag ser det. Vad finns det att göra för småbarn i området? Egentligen inte mycket mer än att besöka Vivstavarvsparken med ett mycket begränsat utbud av lekställningar. Det finns en klätterställning för småbarn och några gungor. Sedan finns det inte så mycket mer. Jämför gärna med Bandängens parklek eller den lekparken i Älvsjö som nyligen är anlagd. Högdalen har även fått en relativt ny lekplats med en klätterbåt, flertalet gungor av olika slag, boulebana m m och Östberga har en gigantisk lekplats med flera spännande saker att göra. Hur ser planerna ut för Stureby som område? Är tanken att vi med barn alltid ska behöva ta oss från Stureby till en närliggande ort eller finns det visioner och planer även för Sturebys nya generation? Det kan inte vara rimligt att vi föräldrar ska behöva ta med våra barn till närliggande förskolors lekplatser bara för att stadsdelen inte erbjuder andra alternativ. Tro mig, jag är inte ensam om att ta mig in på förskolornas områden med mina barn – det finns många föräldrar som gör likadant.

Jag tycker det är på tiden att vi i Stureby får en del av kakan vi så duktigt bidrar till år efter år med våra skattepengar. Det är på tiden att Stureby börjar bjuda in till sociala möten för boende i närområdet men även allmänheten, aktiviteter för barn och annat kul för ungdomarna. Jag vill att Stureby ska vara Ett mer levande samhälle med fler naturliga mötesplatser. Nedan tecknar jag upp en plan i sex punkter på hur detta kan bli möjligt med relativt små medel.

1)      Naturlig sociala mötesplatser – Ett sommarkafé som har öppet under sommarmånaderna som inbjuder att sitta i Sturebys ”gemensamma trädgård”. Detta kafé kan förläggas till gräsplätten bortom förskolan vid Uddeholmsvägen/Tussmötevägen där det tidigare fanns odlingslotter. Sommarkafét kommer fungera som en välbehövd samlingsplats (något som faktiskt inte finns i dag i Stureby) och uppmuntra till nya bekantskaper. Man ska finna ett flertal gemensamma permanenta grillar och fasta bord med sittplatser. Uppenbarligen fungerar det på så många ställen i Stockholms så det bör även fungera hos oss i Stureby. Det finns idag 2 306 flerbostadshus idag. Inom tre år kommer detta bestånd ha ökat med 10 procent. Mao finns det 2532 hushåll som inte har en egen trädgård att grilla och kunna bjuda in till. Jag är även ganska säker på att de 1 079 småhushållen även gärna vill ha en gemensam samlingsplats för möten, trevliga grillkvällar och liknande.

2)      Utomhusaktiviteter – Sturebys Fotbollsplan användes under flera år efter 1945 som skridskobana under vintermånaderna. Idag används endast fotbollsplanen på sommaren då det nu är grusplanen i periferin av Stureby (nera vid Örbyleden) som spolas till isbana. Vinsten av att flytta skridskobanan till hjärtat av Stureby är flera. Dels blir skridskobanan mer tillgänglig för flera samtidigt som uppsynen över banan ökar för många. En ytterligare vinst blir det förstås för Stureby då aktiviteten ökar i ett annars helt livlöst område under vintermånaderna. Dessutom fanns det ju säkert en anledning till varför så många människor i Sturebys tidigare dagar samlades just där. Kundunderlaget ökar samtidigt för de bägge aktörerna som finns i husen på Kubikenborgsgatan vilket säkert kommer resultera i mer flexibla öppettider och ett utökad utbud av mat och dryck. Säkerligen kommer dessa kunna sälja mer av varm choklad och våfflor än pizza och öl. En isbana på den naturliga platsen i hjärtat av Stureby skulle säkerligen även bidra med ytterligare positiva effekter som ett välbehövligt folkliv.

3)      4 H gård – I söderort erbjuder Aspudden detta fantastiska koncept för allmänheten men även Hägersten samt Hågelby. Bandängen erbjuder ett liknande koncept. Det tycker jag Stureby också ska göra. Hade det inte varit trevligt att bygga upp ett torpliknande område i Stureby där Sturebys historia återberättas för framtida generationer, där barnen kan leka och vistas bland kor, getter, hästar och grisar? Exploateringskontoret var villig att riva ner Sturebyhöjden under 2010 till förmån för ett bostadskvarter. Detta fick de boende i området att rasa och bostadskvarterat flyttades då ut mot Huddingevägen (kv Tjärntunnan). En 4 H gård vid lekparken vid Sturebyhöjden skulle vara historiskt förankrat då Bjuletorpet låg relativt nära Sturebyhöjden samtidigt som utomhusaktiviteterna hade ökat och människor mer naturligt kunde träffas.  Bortsett från dessa uppenbara vinster är jag relativt säker på att människorna i närområdet hade uppskattat ett livfullt torp med djur och lekande barn. Alternativt kan denna gård förläggas till Vivstavarvsparken där det faktiskt redan finns en bod samt rinnande vatten.

4)      Lärande – Många stadsdelar i Stockholm erbjuder ett bibliotek. Vem har kommit fram till att Sturebyborna inte behöver ett gemensamt kunskapscentrum? Att besöka ett bibliotek är ett utmärkt sätt att träffa människor i närområdet, knyta kontakter, fika och såklart en möjlighet att förkovra sig. Alla i Stureby har inte ett bibliotek hemma och det finns inga andra naturliga mötesplatser där barn och vuxna träffas på naturliga sätt.

5)      Traditionella aktiviteter – Det var en besvikelse att inse att hela Enskede och närområden inte erbjöd ett allmänt midsommarfirande. Sedan när beslutades det att stadsdelsnämnden inte vill inbjuda till gemensamt firande? Antas det att alla har en skärgårdsö att åka till eller är det lättja som styr utvecklingen i Stureby? Närmsta midsommarfirande var i Huddinge eller Tyresö om man nu inte ville åka till Vitabergsparken på Södermalm. Tyresö brukar vanligtvis ha så mycket besökare att de rekommenderar bilister att inte ta bilen då det normalt sätt blir trafikkaos p g a antalet deltagare som vill fira gemensamt. Att vara den stadsdelen inom Enskede-Årsta-Vantör som inbjuder till midsommarfirande på traditionellt sätt på Stureby Fotbollsplan anser jag vara ett trevligt förslag som säkert skulle bli populärt och uppskattat. Ett årligt event som lockar människor från andra stadsdelar som annars aldrig har någon anledning att besöka Stureby.

6)      Framhäva och befästa Sturebys historia och geografiska gränser –  Vore det inte trevligt med välkomnande och upplysta entréer vid infarterna till Stureby som samtidigt berättar något om Sturebys historia med ett monument/minnesmärke? Det finns två entreér vid Tussmötevägen in mot Stureby. Det finns vidare två givna entréer från Örbyleden in mot Stureby. Att välkomna boende och besökare till Stureby med en trevlig upplyst skylt kostar inte mycket pengar men ger säkert mycket tillbaka. Se gärna hur Tyresö utvecklat deras entréer och skapar landmärken genom att lyfta fram Tyresös anknytning till det marina och det kulturella.

Maja Carlsson är en kvinna som var född och uppvuxen i torpet Ormkärr bortom Hagsätra. Hennes mormor föddes i torpet Bäcken och hennes mor i Ektorp (där Sturebyskolan nu ligger). Maja har bott i Stureby sedan 1930-talet.

Såhär berättar hon om bl a om Stureby –

”Förr såg man alltid folk ute. I dag rusar de mest förbi i sina bilar.”

Jag kan verkligen hålla med Maja med de sistnämnda och steget till att ”alltid se folk ute” är bara en politisk vilja ifrån att hända.

Lämna gärna en kommentar nedan och säg din mening om denna vision.